Twilight

Två helt skilda världar idag. Klockan 08.00 blev vi uppmötta på sjukhuset av sköterskan, jag fick 4 vaginaltabletter och 4 smärtstillande. Sen var det dags. Jag mådde så dåligt att jag var på väg att kräkas flera gånger. Vill inte gå in på vad som hände sen men det var det hemskaste jag någonsin varit med om.

Har köpt en guldmedaljong till minne av allt. I den finns en bild på William och Mats.

Jag har försökt hålla skenet uppe genom allt som hänt, men nu börjar det komma ifatt mig vad som hänt. Jag är nedbruten. Det finns inte mycket av Linda kvar.. känns som jag förlorar allt.

Med mamma som stöd åkte vi på en husvisning i Strångsjö, ca 4 mil från Norrköping och 1 mil från Katrineholm. Det fick mig att se att det finns nog lite hopp för oss ändå. Både jag och Mats blev förälskade i huset, läget, priset, ja allt. På måndag får vi besked. Jag längtar hem igen. Till vänner och familj. Fortfarande en bit bort från de, men ändå närmare. Jag vill verkligen ha det huset.

Bilder kommer senare då allt är klart, om det blir så att vi vinner budgivningen.

Nu väntar sängen, och imorgon en dag av förberedelser inför Rom. Längtar bort nu. Allt blir så svårt när man ständigt påminns om det som hänt. Har ju smärtor hela tiden. Jag är inte mycket till människa nu..

:(